Fuck.
Nu orkar jag inte mer. Motgångar efter motgångar. Jag kommer inte kunna umgås med folk på ett tag känner jag, kommer isolera mig tills det blir bättre. Orkar inte fejka ett leende eller anstränga mig. Det kommer vara svårt, speciellt på jobbet. Men jag känner inte för det nu. Fine, call me a bitch dårå. Men just nu orkar jag inte. Det får kosta vad det kostar, uppenbarligen har det redan kostat mig allt för jag har inget kvar.
